LördagsTema: Fåglar

I Maj månad, är det KARIN som bestämt att vi ska blogga denna helg om temat, fåglar.

Men var börjar man..........

Nåja, ord och bild får väl rinna på och så får vi se var vi hamnar.....och det får nog bli lite informativt tema idag om temat. Om än i mycket, mycket liten portion.

Jag är precis ingen fågelskådare men njuter av blicken av en fågel och är nyfiken på att lära mer om dessa.

Jag fick genom barndomens lantliv med mig mycket av djur- och naturupplevelser och fåglar var ett rikligt inslag.

Då, på 50-talet var det gott om fasaner t ex. Idag har jag knappt sett någon på flera år eller kanske mer.

Här bjuder jag på några av mina fotoobjekt bland fåglarna när jag varit ute i naturen. Det kan vara rätt svårt att få ett bra foto på en fågel. men håll till godo....jag visar dem ändå.

Blåmes

Min upplevelse av den söta, vackra blåmesen är att den är ettrig som få faktiskt.
Är det något som den vill ha att äta så låter den sig inte jagas bort utan en strid.
Blåmesen sägs ha ökat i antal ända sedan i mitten av 80-talet. På samma gång har det under de senaste 30 åren också skett en kraftig ökning av häckningsområdet mot norr.
De påträffas över hela Lappland och i större delen av Norrbotten. Den t o m kan hittas i avlägsna fjälldalar i Lappland.
Det är inte bara i Sverige den ökat kraftigt, även i Danmark och Finland har den förökats.

På vintern är den en flitig beskare vid matborden i våra trädgårdar. Den äter väldigt gärna talg, oljerika frön och bröd. Vinterfödan består även av frön från björk och rönnbär m m

Nötväcka

Nötväckan är en vanlig fågelbordsgäst. Den äter under vintern gärna frön och nötter och under övriga året spindlar, puppor, larver och insekter.

Nötväckan söker föda efter insekter på trädstammar och grenar. Den har en förmåga som ingen annan har, att röra sig med huvudet före nedför trädet. 

På hösten lägger arten vinterfödan på lager för att ha senare.

Dess bo placeras oftast i trädhålor.

Koltrast

Koltrasten, kommer den att bli vår nationalfågel månn tro.....vi får väl se efter omröstningen som sker på SofBirdLife

Man kan gå in och rösta under länken ovan.

Koltrasten när den ska försvara sin måltid är både hetlevrade och aggressiva men också impulsiva.

Försvarar sitt vinterrevir med bestämda metoder.

Solrosfrön älskar de och drar till sig många koltrastar, liksom äpplen, russin, vit hirs m m

Vintertid är de ganska lätta att få lite tama så att man kan mata dem nedanför sina fötter.

Bor man på landet ser de och kan följa med dit man går just i tanken på att få lite mer mat. De känns lite sällskapliga. :)

Den håller väldigt koll på var man är på tomten.
Dess fina.vackra, varierande skönsång har väl inte undgått någon. Om man går ut en vårkväll i skogen så kan det nästan eka av koltrastens vackra röst. 

Flugsnapparen

Jag fick vänta länge på att kunna fånga den här i flykten men till slut satt han sig på holken och poserade. Tack för det :)

Svartvit flugsnappare sätter sig gärna på olika grenar och stolpar, den tittar nogsamt omkring sig i sin omgivning och fångar insekter i flykten. Den fångar också fjärilar, fjärilslarver och spindlar. 

Under hösten äter den även av frukter och bär. 

Liksom andra flugsnappare väntar den på förbiflygande insekter, som den snappar i luften. Den plockar dock också insekter från väggar och från boskap. Den slår sedan bytet mot ett underlag tills ben och tentakler bryts av. Överblivna hårda delar slukas också och spys sedan upp som spybollar.

Svartvit flugsnappare är en av våra mest allmänna häckfåglar och vanlig över hela landet. Den är dock sällsynt på Gotland där den istället ersätts av halsbandsflugsnappare, som känns igen på sin vita halsring. Tack vare den stora tillgången på holkar i parker och trädgårdar är svartvit flugsnappare tillsammans med mesarna en av våra vanligaste trädgårdsfåglar. Hannen kommer vanligen till Sverige i början av maj, medan honorna kommer något senare. 

Talgoxe

Talgoxen är inte svår att få så tam att den äter ur handen. Det har jag sett med egna ögon. Min far var en hejare på djur överhuvudtaget. 

Och har man väl fått den handtam och vant den att få mat regelbundet, kan man få den att komma när man visslar. 

Äter insekter, frön, talg och bröd.

Bygger gärna i fågelholkar, ihåliga träd, i ventiler och på liknande ställen. 

Gråsparv

Under 1800-talet var gråsparven så vanlig att den t o m ansågs som en landsplåga i vissa delar av landet.

Då var även pilfinken mycket vanlig.

Forskarna har, vad jag kunnat läsa mig till, trott att sparvarna varit nästintill osårbara. Men verkligheten är den, att de senaste decennierna har antalet gråsparvar istället minskat med mer än hälften i Sverige.

Den ska vara hotad i hela nordvästra Europa och det både i storstäder och på landsbygden.

Det har skett en kraftig minskning allt sedan 1970-talet.

Det känns lite skrämmande att så har skett.

Ingen vet riktigt anledningen till den minskning som skett.

Men enligt vissa studier har det sitt samband med jordbrukets utveckling bl a.

Under åratal har en ökad specialisering skett, gårdarna har blivit större och färre, där blandningen av djur- och växtproduktion har försvunnit. 

Det har inte gagnat gråsparvens liv.

Den som gapar efter mycket.....

Här är det söndagsfest.....blåbärspaj

Önskar er alla Lördagsbloggare en fortsatt trevlig helg !!