SMAKBIT

Boken kan bl a köpas hos ADLIBRIS

"Allt jag fått lära mig" av Tara Westover
SMAKBIT:

Shawn överlevde natten

Morgonen efter körde jag till Buck Peak. Jag kunde inte förklara varför jag inte skyndade till min brors sida. Jag sa till mot att jag måste jobba.
"Han frågar efter dig", sa hon.

"Du sa att han inte kände igen någon."

"Det gör han inte", sa hon. "Men sköterskan frågade precis om han kände någon som heter Tara. Han sa ditt namn om och om igen i morse, när han sov och när han var vaken. Jag berättade att Tara är hans syster, och nu säger de att det vore bra om du kom. Han skulle kanske känna igen dig, och det vore alltid något. Ditt namn är det enda namn han har sagt sedan han kom till sjukhuset."

*******************************************

Allt jag fått lära mig har rosats av kritiker över hela världen, låg etta på Barack Obamas sommarläslista 2018 och översatts till 26 språk. Den är en gripande skildring av en ung människas strävan efter kunskap, om att formas som människa, om familj, lojalitet och självförverkligande.

Boken är den amerikanska författaren Tara Westovers internationella bästsäljare om en uppväxt där hon lär sig att förbereda sig för domedagen istället för att plugga matte och historia och umgås med andra barn. Hennes storebror blir den som kommer hem med nyheten att det finns en annan värld bortom gården en värld som kan ge henne ett helt annat liv.

På en gård vid bergets fot i Idaho bor Tara Westover med sina föräldrar och sex syskon. På somrarna hjälper hon sin mamma att koka örter och på vintrarna arbetar hon i sin pappas skrotverkstad. När hon får ett stålrör genom benet, eller när hennes storebrors ben börjar brinna, åker familjen inte till sjukhuset, hennes mamma behandlar såren med örtomslag. Familjen är mormoner och survivalists de lever helt avskärmade från samhället. Tara är 17 år när hon för första gången sätter sin fot i en skola. Hon har aldrig hört talas om Förintelsen, Kennedy, Martin Luther King.

"Denna välskrivna självbiografi är en riktig bladvändare ... Det här är en bok som alla bör läsa, även tonåringar på väg mot sin utvecklingsresa."
BTJ

"Westover undersöker sin barndom med avväpnande klarsyn och, än mer förbluffande, med nyfikenhet och kärlek, till och med gentemot de som har svikit henne." The New Yorker

"En förvandling så modig, så genomgripande, att den trotsar all beskrivning." Financial Times

"Jag håller med Barack Obama om att det här är en av det senaste årets absolut bästa romaner." Kerstin Särneö, Tara

"Gripande som tusan om en ung människas strävan efter kunskap och ett eget liv." UNT

"Bäst: Det fantastiska språket." Kerstin Särneö, Tara

BOKTIPS, SMAKBIT !

Smakbit på en söndag. Titta gärna in vad andra bloggare bjuder på för  trevliga smakbitar i böckernas värld.
Klicka här för att titta in astridterese - SMAKBIT HOS ANDRA BLOGGARE

Hej bloggvänner, idag ska jag presentera en bok som jag bara inte kunnat ha låtit bli att skriva något om. Jag bjuder på en smakbit och om ett tag även en recension.
Jag vill tacka så jättemycket bokförlaget Lind & Co för den här boken.

Boken är skriven av  Shobha Rao

Shobha Rao flyttade till USA från Indien när hon var sju år gammal och är bosatt i San Francisco. Den starkaste lågan är hennes första roman.

En extraordinär debutroman som utforskar vänskapsbandet mellan två indiska flickor som tvingas isär av livets omständigheter. Men de vägrar att ge upp hoppet om att finna varandra igen.

Savitha och Poornima lever båda i extrem fattigdom. Efter att Poornimas mamma dött saknas kärlek och ljus i hennes liv. Hon tvingas ta hand om hemmet och sina syskon till dess att pappan har hittat henne en lämplig make.
När Savitha gör entré i deras hem fängslas Poornima av den självständiga, glada flickan. De blir vänner och plötsligt känns deras lilla by inte längre riktigt lika klaustrofobisk. Poornima vågar drömma om ett liv bortom ett arrangerat äktenskap.
När en fruktansvärd våldtäkt driver Savitha på flykt, lämnar Poornima allt för att hitta sin vän. Hennes sökande tar henne till det indiska samhällets mörkaste hörn, på en skrämmande resa där hon utnyttjas på de mest brutala vis och till slut hamnar i ett lägenhetskomplex i Seattle. Trots de allt större hinder de ställs inför förlorar Poornima och Savitha aldrig det starka hopp som brinner inom dem.

Den starkaste lågan är en episk och gripande roman om vänskap och om fattiga flickors utsatthet i fattigdom. Den har lovordats av kritiker och nominerats till flera priser.

Glödande Ett brännande porträtt av hur feminismen ser ut i stora delar av världen.
Vogue

Ett måste för Ferrante-fans, en undersökning av vänskapens band och hur kvinnlig ambition kolliderar med maktstrukturer och patriarkala samhällen. The Huffinton Post

Rao frammanar fattigdomens landskap med stor skicklighet Det här är en vältajmad skildring av trafficking, kulturellt förtryck och den kamp som dagligen utkämpas av miljontals kvinnor världen över.
The Observer

SMAKBIT:
Savitha väckte henne med en ruskning tidigt nästa morgon, medan det fortfarande var mörkt. "Gör du te?"
Poornima rullade av deras matta. Vek ihop filtarna, placerade dem ovanpå sin kudde och travade dem i hörnet av skjulet. Hennes pappa och bröder och syster sov.
"Det är så tidigt", sa hon medan hon gäspande samlade sitt hår i en knut. "Varför är du uppe så tidigt?"
"Den där sarin kommer inte att väva sig själv. Dessutom sa din pappa att jag kunde tjäna extra om jag blir klar med sex stycken innan din bröllopsdag".
"Sex stycken? Det är en sari var tredje dag".
"Sju. Jag måste fortfarande väva din."
Poornima skakade på huvudet. Hon skar av en gren från neemträdet och tuggade på den. När Savitha väl hade slagit sig ner vid sin vävstol kom Poornima med te åt henne. Savitha smakade på det. Drack lite till. "Inget socker?"
"Pappa spar allt till bröllopet".
"Har han ens sett dig än ?"
Poornima ryckte på axlarna. "Jag har ju sagt att han skrivet sina examensprov"..........

Önskar er alla en fin söndag !

'
'

BOKTIPS, SMAKBIT !

Idag bjuder jag på en smakbit ur boken "Brudar i svart", skriven av Sirpa Kähkönen.

Sirpa Kähkönen (f. 1964) är författare och ordförande för finska författarförbundet samt f.d. ordförande för Finlands PEN. Lind & Co har tidigare givit ut hennes roman Granitmannen, som nominerades både till Finlandiapriset och Nordiska rådets pris, samt fackboken Livsöden i Finlands bortglömda fångläger, som behandlar hennes morfars tid i Dragsvik.

Brudar i svart är den första romanen i den hyllade Kuopiosviten om hemstaden i östra Finland. Romanerna är delvis baserade på händelser i hennes egen släkt.

Bokförlaget Lind & Co har gett ut boken och boken kan bl a köpas hos  ADLIBRIS

SMAKBIT:

Så förflöt vinterns och vårvinterns kvällar, och så småningom började de flanera utomhus när vädret blivit gynnsammare. De promenerade i parkerna som andra par, och gick på kafé för att dricka något varmt. Och varje gång Lassi följt henne hem stannade han i skuggan av träden där han stått och sett efter henne den första gången, och där kysstes de. Och alla dessa kramar och kyssar och långa längtansfulla kvällar förberedde Anna på det som komma skulle: sommaren och den fria naturen, sommaren och resorna till öarna.

Lassi hade börjat prata om det i god tid, och i början hade Anna sagt att hon inte tänkte följa med i några båtar. Hon kunde inte simma och litade hur som helst inte på några skutor. Hon visste nog vad som försiggick där. Hon hade hört om sådana utflykter under sina besök på tvättstugan, hört högljudda antydningar om att skräp och barr inte var det enda som kunde fastna i kjolfållarna ute på öarna.........

BOKTIPS, SMAKBIT !

Varse goda, en liten smakbit ur boken "Varm mjölk". Skriven av Deborah Levy.

Boken kan bl a köpas hos ADLIBRIS

Deborah Levy, född 1959 i Johannesburg, är en brittisk författare. Levy föddes i Sydafrika och flyttade med sin familj till Storbritannien 1968 efter att hennes far, som var medlem av ANC, frigetts från ett fängelsestraff.

SMAKBIT:

Jag tog ett steg tillbaka. Han var en storvuxen man. För att lugna ner mig en aning medan jag väntade på att han skulle göra något, tryckte jag min hand mot den nymålade vita väggen. Det lämnade ett blodigt handavtryck, så jag gjorde det igen. Och igen. Dykskolans vägg började så smått att likna en grottmålning.

Pablo skrek åt mig och svor på spanska och försvann uppför trapporna. Han hade ett ben i handen, ett gulnat stinkande ben. Det var det han hade letat efter under skrivbordet. 

Pablo var på takterrassen med sitt ben och sin hund. Han sparkade på en stol. Hunden hade slutat skälla och börjat morra medan medan Pablo utstötte klickande ljud, vilka verkade ha en lugnande effekt.

Jag hörde en kruka fall i marken och gå sönder........

BOKTIPS - SMAKBIT

Idag bjuder jag på en liten kort smakbit ur boken "VÄNFÖRFRÅGAN".
Författare till boken är Laura Marshall.

Jag fortsätter in i badrummet. Det är också tomt. Från dörröpningen kan jag se mitt ansikte i badrumsskåpets spegel. Min hy är gulblek och jag har mörka ringar under mina rödsprängda ögon.

Jag uppfattar en rörelse bakom mig och snurrar runt med bultande hjärta, men det finns inget där: bara dansande reflexer på väggen av solljuset som har letat sig in genom badrumspersiennen.

Jag tassar på tå genom hallen mot köket. Min andning är ansträngd. Någon skada lyckades han tydligen åsamka mig. Jag försöker att andas in och ut så tyst jag kan.

När jag sträcker mig fram för att öppna köksdörren hör jag plötsligt ett ljud som får mig att dra efter andan och rygga till, men sekunden senare..........

Ha det gott !

BOKTIPS ! SMAKBIT UR "SPEGELN I RUMMET UTANFÖR"

Medans det ryker från min kaffekopp och doftar varm kanelbulle tänkte jag idag bjuda på en liten smakbit ur boken "Spegeln i rummet utanför", skriven av Stina Nilsson Bassell.
Boken kan köpas hos TALLBERGS FÖRLAG samt hos andra sajter som t ex ADLIBRIS

Innehåll:

Året är 1673. En kvinna flyr för sitt liv. Elsas make och systerdotter har avrättats till följd av det brutala mord Elsa bevittnade. Utklädd till man sitter hon upp på hästryggen för att försöka undkomma mannen som förföljer henne.

Året är 2006. Efter att ha tröttnat på både sin makes och tonårsdotters svåra humör besöker Suset en äldre kvinna i den lilla byn på Norra Finnö. Där kommer hon över en gammal skrivbok som tar henne bakåt i tiden, till år 1673.

Detta är en fiktiv berättelse inspirerad av en avrättning som skedde i Finnveden i Småland år 1673.

Smakbit:

Kapitel 26, Kvinnorna 1673

De hade avslutat måltiden och lät elden piska hårt mot sina ansikten för att värmen snabbt skulle avlösa deras avdomnade kroppar. Sakta omgav de sig med värmen från eldstaden och från den hop av människor som kretsade runt dem. Den kyliga decembernatten hade kommit och likt en sovande björn hade den vaknat upp och omgett dem under deras färd.
Kylan hade krupit under deras kläder och filtar under de dagar de hade tvingats att vara ute.
När de till slut hade sett skylten dingla i mörkret med orden Bankebergs gästgiveri  kunde de  inte ens le. Deras stela kroppar hade inte lämnat något åt slumpen. Allt på kroppen var som en enda lång istapp. Och de ramlade in i värmen och skrålandet på värdshuset.

"Äntligen känner jag min kropp", log Maria som såg betydligt bättre ut än vad hon gjort under hela resan.

"Ja, men jag måste ut i kylan snarast", sade Elsa som hade blivit lite för mycket av sitt egentliga jag.

"Men varför?" frågade hon fast hon såg ut att veta, "jag menar att ni måste väl övernatta här och inte ge er ut på de farliga vägarna ikväll. Det är mörkt och för en kv....."

Maria avslutade inte meningen utan såg sig oroligt omkring då deras bord var placerat mitt i rummet...........

****************************

Hoppas ni blir nyfikna att läsa den här boken precis som jag är...

Ha det gott !

BOKTIPS MED EN SMAKBIT !

Idag är det första dagen i augusti och vi hoppas väl på sköna dagar även den här månaden. Jag tassar gärna fram i lite sand lite till. Bara jag slipper bada. Har klarat mig hittills i år 😁Vi har hunnit just passerat en värmebölja och nu väntar lite kallare väder. Men jag håller väl ut och väntar på några fler graders värme. 

I väntan på lite värmare så får jag vårda blommorna lite och dofta på blommande Lavendel och läsa böcker.

*************************************

Idag bjuder jag på en smakbit ur en spänningsroman......

Boken kan köpas hos bl a ADLIBRIS

Sista färjan från Ystad 
Författare: Karin Alfredsson

Mannen och kvinnan har kört i ilfart genom Sverige. De sladdar upp på färjan i Ystad, sista avgången mot kontinenten. De parkerar sin Mercedes på bildäck och kvinnan går en sväng runt caben. När hon kommer tillbaka har F:et på bilens registreringsskylt blivit ett E. De är redo för Europa.

Samtidigt väntar en fyraårig pojke på sin födelsedagspresent hemma i Vällingby.

En svårt sjuk kvinna i Solna läser ett mejl från en sommarstugemäklare. Hon måste nog sälja sitt älskade torp, ändå.

En professor i Bromma ser fram emot en romantisk hotellhelg med sin älskare.

En lantbrukare i Uppland provar en alldeles för dyr ny kavaj och väntar på sms från en förbjuden kärlek.

I Stockholm steker en polis, ovetande om situationen, pannkakor till sina barnbarn och ser fram emot pensionen. Snart kommer hon att hamna i en brottsutredning som inte liknar något hon tidigare varit med om.

SMAKBIT:

Hasse har många synder på sitt samvete, det ska gudarna veta, men ingen av dem är numera straffbara, såvitt han vet. Ändå måste han få polisen, vad det än handlar om, att hålla tyst. Han får inte bli indragen i något olagligt, hur liten skuld han än har.

Han har slutat åka till klubbar i Stockholm, om det är dem och deras eventuella laglöshet det hela handlar om. Han kör aldrig för fort, han har handsfree för mobilen och alkomätare för att aldrig riskera rattonykterhet. Han har älgstudsaren inlåst och betalar mer skatt än han skulle behöva, det påpekar LRF-revisorn varje år. Hans rykte är fläckfritt och måste så förbli.

Han måste få dem att avskriva llt, vad det än kan vara, och lämna honom ifred. Han går igenom varje detalj i sitt liv, analyserar alla fakta och alla argument. Förbereder sig som inför en debatt i fullmäktige. Alltså är han beredd när den stadiga poliskvinnan frågar om de pengar han har skickat till Stefan Blom.........

HA DET GOTT !

BOKTIPS OCH FOTOTEMA

Som jag utlovade igår så ska jag bjuda på en smakbit ur boken jag håller på att läsa.

Bokens titel är: "En gentleman i Moskva". Skriven av Amor Towles.

I juni 1922 eskorteras greve Alexander Rostov från en rättegångssal i Moskva till det fashionabla Hotell Metropol – beläget mittemot Kreml – där han under flera år bott i en lyxsvit. Han har stått åtalad för en dikt han skrivit och med nöd och näppe undgått dödsstraff; istället döms han till husarrest på obestämd tid och tvingas flytta till ett litet vindsrum på hotellet. Medan Sovjetunionen genomgår decennier av våldsamma omvälvningar försöker Rostov skapa en ny mening och ett annat slags rikedom i sitt liv. Han lär i berättelsens början känna Nina, en nioårig flicka, som blir hans ledsagare in i hotellets sällsamma värld.Amor Towles förenar den sovjetiska historiens allvar med stor berättarglädje och livsbejakande humor. Trots smärtsamma förluster vill greve Rostov fortsätta att ta vara på tillvarons glädjeämnen – och Hotell Metropol förser både honom och läsaren med en varm blandning av mänsklighet, romantik, äventyr och märkliga sammanträffanden

Textutdrag hämtad från sida 145 - "Men just när greven skulle öppna dörren till sina rum kände han i nacken en fläkt av luft som bestämt påminde om en sommarvind. 

Greven vände sig åt vänster och stod orörlig. 

Där kom den igen, från andra änden av våningsplanet. ....

Förbryllad gick greven genom korridoren, bara för att upptäcka att alla dörrar var ordentligt stängda. I slutet av korridoren verkade det inte finnas något annat än ett virrvarr av rör och rökgångar.

Men i hörnet längst bort, i skuggan av det största röret, upptäckte han en väggfast stege som ledde upp till en lucka i taket - som någon hade lämnat öppen. Greven tog på sig skorna och klättrade tyst uppför stegen och ut i natten......

***********************************************************

Till ett helt annat ämne nu - FOTO

VECKA  20 - STATY

Det är  SANNA med sin trevliga blogg som håller i den här utmaningen.

Titta gärna in gemsweeklyphotochallenge / SANNA och se hennes och andras bidrag också.

Tack för tipset från dig om vilken staty detta var  😄 viltogvakkert

Lite historia omkring mannen som sitter här ovan:

Hermes var i grekisk mytologi gudarnas budbärare. Han var son till Zeus och Maia, Atlas dotter. I romersk mytologi motsvaras han av Mercurius. Hermes bär vanligtvis sin häroldsstav[1] kallad kaducéen, samt är klädd i en hjälmliknande hatt, mantel och ett par bevingade sandaler, talaria. Hermes var talarnas, köpmännens och tjuvarnas gud. Han leder också människans själ till underjorden efter döden.[1] Med sina bevingade skor blev han också idrottsmännens, särskilt löparnas gud.

Det sägs att han föddes på förmiddagen och redan på eftermiddagen kröp han ur krubban. Han stal då 50 kalvar från sin halvbror Apollon på grund av avundsjuka. Apollon märkte inget, men kom ändå dagen efter för att kontrollera med Hermes. Han avslöjades, men för att han skulle få behålla kalvarna, gav han Apollon sin lyra vilken han gjort av sköldpaddsskal och inälvor från ett får. Som tack för lyran fick han en spira av Apollon. Den visar att han bär bud från Zeus. Detta var bara ett av hans upptåg. Han stal även Poseidons treudd, Zeus blixtar med mera.

Hermes var far till banditen Autolykos och till Abderos. Han hade en son tillsammans med Afrodite som hette Hermafroditos. Hermafroditos var en ung man som reste runt i hela världen, men en dag blev en nymf kär i honom. Hon bad gudarna att aldrig skilja deras kroppar åt och gudarna besvarade detta genom att slå ihop nymfen med Hermafroditos som därigenom blev tvåkönad.

Hermes häroldsstav kaducén och hans hjälmliknande hatt återfinns på Handelshögskolan i Stockholms emblem.

SMAKBIT FRÅN ETT BOKTIPS

Bokförlaget Lind & Co


BETYG: 4 + / 5

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt
av Gail Honeyman

Jag har alltid satt en stolthet i att klara mig själv.
Jag är en ensam överlevare - jag är Eleanor Oliphant. Jag behöver ingen annan, det finns inget stort tomrum i mitt liv, ingen pusselbit som fattas. Jag är en självständig enhet. Det är åtminstone vad jag alltid har intalat mig.

Eleanor Oliphant har gjort det enkelt för sig. Hon klär sig i likadana kläder varje dag, äter samma mat till lunch och veckoslutet firar hon med fryst pizza och två flaskor vodka.
Eleanor Oliphant mår bra, alldeles utmärkt faktiskt. Inget saknas i hennes inrutade och välplanerade liv.
Förutom ibland precis allt... Men så möter hon it-killen Raymond och allting förändras.
Tillsammans räddar de en äldre man, Sammy, som fallit ihop på gatan, och Eleanor upplever en värme och gemenskap hon inte trodde fanns. Hon inser att hon har varit en fena på att överleva men inte har en aning om hur man lever.

"Rolig, rörande och oförutsägbar"
Jojo Moyes

"Har du inte ett hjärta av sten så ta fram den stora näsduken. Här kommer tårar att forsa som vattenfall."
Kenneth Gysing, Femina

"I början av boken känns det som att författaren tecknar Eleanor som lite väl udda. Men Honeyman lotsar skickligt in läsaren i det trauma som blockerar Eleanors liv. Detta är en bok att tycka om."
Ylva Floreman, BTJ

"Tänker du bara läsa en bok i år, då är det den här du ska välja."
Eva Åström, Expressen Söndag Läslust

"Det här är en bok för dig som vill ha en feelgood med extradjup."
Anna Lundkvist, Aftonbladet Söndag


SMAKBIT UR BOKENS TEXT:

Jag hade börjat planera jullunchen också. Än så länge hade jag bara vaga föreställningar om den, men i likhet med våra klienter visste jag bestämt vad jag INTE ville ha. Inga restaurangkedjor eller hotell, ingen kalkon, ingen tomte och ingenstans där det stod "företagsunderhållning" eller "personalfester" på hemsidan. Det skulle ta tid att hitta det perfekta stället och planera den perfekta lunchen, men jag hade fortfarande flera månader på mig.

Raymond och jag fortsatte att ses på lunchen ungefär en gång i veckan. Det skedde alltid på olika dagar, vilket störde mig, men han var en man med ett extremt starkt motstånd mot rutiner (något som inte borde ha förvånat mig). En dag mejlade han mig mindre än ett dygn efter vårt senaste möte och frågade om jag ville äta lunch med honom dagen därpå. Jag kunde nästan förmå mig till att tro att någon kunde uppskatta eller åtminstone tolerera mitt sällskap under den korta tid det tog att aväta en lunch, men att det skulle kunna hända två gånger på samma vecka överskred det möjligas gräns.......

SMAKBIT ur boken "Svallvågor"

Boken har getts ut av bokförlaget Lind & Co

Boken jag läser just nu är "Svallvågor" och den kommer jag att recensera inom kort.
Den är skriven av Amanda Jennings. Hon har tidigare arbetat på BBC men skriver nu på heltid.
Hon är född 1973.

Bella lever det perfekta livet – tills hon upptäcker att det inte är hennes eget …

Tjugoåttaåriga Bella har återvänt till barndomshemmet för att begrava sin mamma. Hennes pappa är förvirrad och förtvivlad och antyder gång på gång att han har något viktigt att berätta för Bella. Men han förmår sig inte göra det.

Dagen efter begravningen hittar hon honom död med ett avskedsbrev – ett brev som raserar Bellas liv totalt.

Det visar sig att hennes barndom rymmer fruktansvärda hemligheter, svek och ett tjugofem år gammalt mysterium.

Bella lämnar sin dominerande och överbeskyddande man utan förklaring och tömmer deras gemensamma bankkonto. Ensam beger hon sig till Cornwall för att förstå vem hon är, vilka hennes föräldrar egentligen var och för att få svar på alla de frågor som sköljer över henne.

"Svallvågor" är en psykologisk spänningsroman som ställer svåra frågor om familjeband, identitet och tillit.

Utdrag:
 - Jag skakas av chockvågorna efter krocken mellan mina världar. Bellas hjärtslag pulserar i mitt bröst, minnena av hennes mamma som dog med hennes namn på läpparna, hennes pappa som skar upp handlederna, hennes man som väntar på henne, väntar på att få bestämma saker åt henne och laga mat åt henne och hämta tröjan åt henne. Och så den här nya personen. Morveren. Hon som lever i en värld bestående av bara tre personer, som en rollfigur i en hemsk tragedi. En drunknad flicka som återvände till familjen som krossats av hennes försvinnande.

Söndagens smakbit "Dagbok från ditt försvinnande"

Söndagens smakbit är ett återkommande tema varje söndag. Titta gärna in till den som anordnar detta tema och passa på och se vad andra håller på att läsa. KLICKA HÄR

Varsegod här är min smakit för den här söndagen:

En berättelse om saknad och kärlek, om överlevnad och om tvingas 

uppfinna sig själv på nytt.

Den 6 oktober 2011 befann sig Malin Lagerlöfs man, filmregissören Daniel Lind Lagerlöf, på Västkusten för att leta efter miljöer till en filminspelning. Han föll troligtvis i havet från en klippa och drunknade, men ingen vet säkert eftersom kroppen aldrig har återfunnits. Malin lämnades ensam med tre barn varav det yngsta var bara tre månader.

Dagbok från ditt försvinnande handlar om vad som händer när någon en helt vanlig morgon säger hejdå, går ut genom dörren och aldrig mer kommer tillbaka. Det är en berättelse om saknad och kärlek. Men allra mest handlar det om överlevnad och om att tvingas uppfinna sig själv på nytt.

Söndagens smakbit

Andras smakbitar....HÄR

Min smakbit idag:

Utdrag ur bokens innehåll:
"Det är ovanligt kallt för att vara i slutet av februari. Ute regnar det. Inne regnar det.
En blandning av tårar och snöslask, som sätter sig i kläderna och får blodet att isa.
Och det här eviga grådiset.
Långa dagar utan att hon ser en skymt av solen. Det har hänt mer än en gång på sista tiden att Julie haft lust att dö. Strunta i allt, hoppa av tåget som bara rullar på och och återvänder till perrongen. Till den plats där hon lämnade Lulu.
Lust att släppa taget vad än ordspråket säger. Vad tjänar det till egentligen ?
Vad tjänar det till att fortsätta vänta på ett mirakel ? Vadå för mirakel förresten ?
-----------------------------

Beskrivning av boken:

Det vi inte visste var lycka är en roman för alla som älskade Anna Gavaldas "Tillsammans är man mindre ensam". En berättelse om hur bräckligt livet kan vara, fylld av ömhet, hopp och kärv humor.

Julie har sedan länge slutat tro på under. Hon sliter i kassan på stormarknaden och uppfostrar ensam sin lille son Lulu, som är det enda som ger hennes liv mening.

Men en särskilt dyster dag är det en kund som ler mot henne, där hon sitter och kämpar med gråten. Veckan därpå återkommer Paul, som den vänligen mannen heter, och bjuder ut henne på lunch. Julie har dåliga erfarenheter av män och är först skeptisk, men bestämmer sig sedan för att lita på honom och går med på att ses.

Trots att de är så olika och ålderskillnaden stor, finner de genast varandra. Och när Paul föreslår att hon och Lulu ska fly den grå vardagen och följa med honom till hans sommarhus i Bretagne, tackar hon efter viss tvekan ja. Det blir inledningen till en stark vänskap, och för Julie en ny tillvaro. Även Paul och hans son har haft en svår tid, men tillsammans upptäcker de att det även i den djupaste sorg kan finnas känslor av lycka.